PENGAR RAKT NER I SOPKORGEN!

Nationella svinnveckan, är precis runt hörnet. Svinnveckan är för mig en vecka av paradoxer: En av de viktigaste och en av de mest onödiga temaveckorna på hela året. På svinnveckans hemsida läser jag ”Maten är för viktig och för god för att slängas bort”. Detta borde inte vara en nyhet för någon. Det vet vi ju alla, maten ska ätas och inte slängas. Då jag navigerar mig vidare på sidan kan jag också läsa ”1,3 miljarder ton mat slängs årligen bort i världen. Den mängden mat skulle kunna mätta 2 miljarder människor”.

En våg av hopplöshet sköljer över mig. Under mina arbetsverksamma år har vardagen mer eller mindre blivit en balansgång mellan förtvivlan och hopp. Jag håller krampaktigt fast vid de goda nyheterna, att förändring är möjligt och att vi i vissa frågor är på väg i rätt riktning. De negativa nyheterna tar dock på hårdare än vad de gjorde då jag började arbeta med attitydförändringar och hållbarhetsfrågor. Ofta tänker jag på vilka rättigheter vi bara har försett oss med, utan hänsyn till någon eller något. Vad i hela världen ger oss rätten att slänga mat! Vad ger oss rätten att slösa med livsmedel som belastar miljön och klimatet och hindra andra människor från att äta sig mätta?

Mitt arbete går som sagt ut på attitydförändring. Att framhålla långsiktiga konsekvenser eller människor i fjärran länder är helt enkelt ingen effektiv metod för förändring i praktik eller attityd. Människor är inte speciellt mottagliga för skuldbeläggande information för att förändra sitt beteende, speciellt inte då problemet är kollektivt. Däremot har vi lättare att ta till oss praktisk information som påverkar oss själva eller vår närhet på ett positivt sätt. För att bidra till en bättre värld och om inte annat, för att göra en frustrerad projektledare glad, vill jag att du under svinnveckan gör följande:

Följ upp! Mät ditt matsvinn. Se vad som hamnar i komposten och ta dig en funderare på hur det egentligen landade där. För den riktigt ivriga, samla allt matsvinn varje dag under en veckas tid. Analysera och väg avfallet varje kväll, 33 g mat och livsmedel per dag och person är nivån som vi minst ska ner till enligt de globala hållbarhetsmålen (50 % mindre än dagens nivå). En vanlig rostbrödskiva väger cirka 50 g och drycker, som mjölk och juice, väger 100 g per dl.

Tänk ekonomiskt! I hemmet slänger vi mat för 150 € per person och år. Varje råvara eller måltid är något som du har spenderat pengar på och använt tid till att köpa, bära hem och tillreda. De enskilt viktigaste åtgärderna för minskat matsvinn är att planera, göra inköpslistor och att undvika spontaninköp. När du lärt dig att göra en rimlig planering inför butiksbesöket och håller dig till inköpslistan är hälften vunnet. Var speciellt uppmärksam vid inköp av grönsaker och frukt, mjölkprodukter, hemlagad mat och bröd som vi slänger mest av. Bara av de fyra kategorierna slänger hushållen sammanlagt 75 miljoner kg per år i Finland. En drös av konkreta tips för mindre matsvinn finns i Ålands Marthadistrikts broschyr "En resurssmart vardag och respekt för god mat". Den finns till exempel att tillgå på marthadistriktets kansli.

Påverka! Trots att hemmet är det viktigaste stället att minska matsvinnet i, då det slängs mest mat här, uppkommer matsvinn i hela kedjan från jord till bord. All mat som slängs i din mataffär eller på din favoritrestaurang är mat som du betalar priset för. Passa på att stötta och berömma matsvinnsminskande initiativ som du stöter på i butik eller affär, eller gör företaget uppmärksam på bristen på synliga initiativ. Glöm inte på att begära en doggy bag nästa gång du inte orkar äta upp hela portionen då du äter ute.

Dela med dig! Inspirera andra genom att dela med dig av smarta tips, ”life hacks”, på hur du minskar svinnet i hemmet. Gör svinnet till ett självklart tema att diskutera på fikat, på sociala medier eller på jobbet.

Låt inte svinnveckan vara ytterligare en temavecka som passerar utan vidare engagemang. Aktivera dig och inled en vardag baserat på det du redan vet, att maten är för viktig och för god för att slängas bort.

Karin Rosenberg-Brunila,

projektledare Med martha mot matsvinn

Projektet är avslutat men lever med oss fortsättningsvis